Helena av Siena kommer och sitter framför mig. Sedan står hon upp och reciterar de gudomliga lovord. Hon säger: "Lovad vare Jesus."
"Kära barn, lyssna på vad jag har kommit för att sägas. Bilden som många och flesta har av kyrkliga ledare idag är inte så den bör vara. Utan att ta hänsyn till de senaste skandalerna, känslan som Diocesan myndighet väcker i hjärtan är en av kontroll, utmaning och hämnd mot dem som korsar dem. Kyrkan borde liknas vid ett älskande föräldrafigur--beredd att lyssna, förstå och stödja. Korrigering bör vara mild och kärleksfull, inte hänsynslös."
"Idag--tyvärr leder många i kyrkan inte med Helig Kärlek, utan härskar med en järnhand. Dessutom finns det ett allmänt förnekande som blivit uppenbart i de senaste skandalerna--förnekelse till den grad att man inte tar ansvar för sitt eget fel--förnekelse i meningen av fortsätta leda trots tappar av trovärdighet--förnekelse angående himmelska ingripanden i form av uppenbarelser."
"Men, vad ingen kan förneka är deras ansvar inför Gud--deras redovisning till Jesus för sina liv här i världen och uppfyllandet av de kall som givits dem."
"En mörk förhängsduk har fallit över kyrkan, isolerande majoriteten av kyrkliga ledare från folket och från Helige Andens rörelse. Detta har varit valet av de som väljer makt och pengar framför Helig Kärlek."
"Ni ska vänligen göra detta känt."