måndag 2 november 2015

Allasjälarsdag. Anne talar förklarande ord om Allasjälardagen efter den heliga tridentinska offermässan enligt Pius V i huskyrkan i Göttingen.

Himlen Fader har gett henne denna uppgift.

I Namnet på Fadern och Sonen och den Helige Ande Amen. Även idag, på Allasjälarsdag, var altaret och Marias altar igen badat i glittrande guld- och silverljus.

Jag fick se otaliga fattiga själar som drog in i den hemma kyrkan. De hade mycket sorgsna ansikten. Rummet var fullt av fattiga själar. De var närvarande under hela heliga offermässan. Särskilt under konsekrationen böjde de sig respektfullt inför det saligprandade sakramentet på altaret och föll ner och tillbadde det. De visade denna aktning genom sina ansiktsuttryck.

Jag har också känslt en mycket större vördnad för det saligprandade sakramentet på altaret. Jag kände att detta är det högsta och största i våra liv. Vi kan glädjas över att Jesus är hos oss med Gud och mänsklighet, vilka vi tillber och inför vilken vi kan knäfalla och till vilken vi kan säga allt. Inget förblir dolt för honom, men han vill ändå uppleva allt från oss. Vi ska berätta för Honom allt som oroar oss. Han väntar på det och gläds när vi är så öppna mot Honom. Han vill veta allt som rör oss, eftersom Han är närvarande med Gudomlighet och mänsklighet. När vi berättar allt för Honom, gläder han sig över att kunna hjälpa oss. Han kan hjälpa oss mycket mer om vi berättar personligen till honom.

Och så vill vi göra det till vår princip idag att vi personligen meddelar allt som rör oss, allting som oroar oss, även vad som händer i världen, särskilt inför det utställda saligprandade sakramentet. Han vill veta allt från oss. Han vill alltid leva i oss och vara hos oss dag och natt. Han vill omfatta oss och berätta för oss att han är den största i våra hjärtan. Allt rör honom, även om han redan vet det. Han vill hjälpa oss i varje situation. Vi inser ofta inte att han är med oss, att han bor hos oss, att han bor i vår hjärta.

Särskilt idag, på denna dag för de fattiga själarna, har jag överlämnat mina anhöriga till honom. Jag vet att det fortfarande finns några i skärselden. Jag vill att de ska frigöras. Det rör mig mycket. Han känner tiden när han kommer att frigöra dem. Det är inte så långt kvar ännu. Han har meddelat detta åt mig. Han kan bara frigöra dem från skärselden när alla straffen för deras synder har utlösts.

Om de skulle vara i Guds kontemplation innan de har utlöst alla sina synder, skulle de inte kunna bära denna kontemplation av den Högste Gud. De skulle omedelbart vilja återvända till skärselden. Det förstod jag då. Jag är tacksam att jag kan fortsätta att be och botgöra, även för mina anhöriga.

Ja, så är det med de många själar som var hos oss idag. De bad alla om bön. Idag, på denna dag, befriades en hel skara fattiga själar. Dock blev inte alla dem som var här i huskyrkan friade. Men bönen för dem hjälpte dem mycket idag. För vissa räckte det inte till. De måste återvända till skärselden och de var glada över detta, eftersom de visste exakt att det inte räckte: "Jag kan ännu inte finnas före Gud. Men jag vet att jag ska bli frälst och fördes bort av den Saliga Jungfru Maria och änglarna för att få se Guds eviga härlighet". Det är säkert. Dock steg en stor skara fattiga själar omedelbart upp till himlen. Gladly togs de emot av änglarna och följdes av dem. Den Saliga Jungfru Maria var också närvarande. Det var en stor högtid för de fattiga själarna.

Denna dag hade blivit en högtid även för mig, eftersom jag såg hur de fattiga själarna gläddes och tackade för vår bön. De har länge sett fram emot denna dag. Därför är jag så tacksam att få uppleva den själv. Nu vet jag vad det kommer att vara en stor högtid för oss också, när vi får gå in i Guds härlighet. Vi ska vara tacksamma då andra be för oss. Jag hoppas och ber att alla vi skall få gå till himlen omedelbart och inte behöva genomgå skärselden först.

Detta var något särskilt idag, som jag fick uppleva. Jag hoppas att många av dem kommer att känna sig likadant när de läser detta upprop och att de ska vara tacksamma för denna dag, och att de också skall be för sina anhöriga så att de frigöres från skärselden, eftersom annars inte en så stor ström skulle ha gått in i huskyrkan. Den var helt fylld av fattiga själar. Många fattiga själar kan räddas på en dag. Och vi gjorde det, men inte bara vi. De som tror på budskapen och inte bara läser dem utan lever efter dem, räddar många fattiga själar.

Den Himmliske Fadern är tacksam att vi alla be, offrar och böter för de fattiga själarna och vill frigöra dem från skärselden.

Den Himmlike Fader har också sagt att det finns så många fattiga prästsjälar som vi inte ens känner till och för vilka ingen be och ingen offrar. Vi bör även be för dem. De måste lida mycket i skärselden. De är ofta i den sista fasen före helvetet eftersom de har syndat illa. De döms annorlunda än vi gör det. Ju högre deras ställning (påvar, biskopar, präster), desto mer måste de lida. För dessa bör vi särskilt be. De är ännu mer tacksamma för vår bön eftersom de ofta står i faran att hamna i helvetet och måste lida obeskrivligt.

Och så välsignar nu den Himmlike Fadern, idag på denna Allhelgona dag, i Treenigheten med alla änglarna, de frälsta fattiga själarna och med Guds Moder oss i Faderns, Sonens och Helige Andes namn. Amen.

Pris vare Jesus, Maria och Josef evinnerligen. Amen.